Fakta är inte neutrala

I en populär pågående debatt används ordet fakta flitigt och olika sidor i debatten hävdar att just den vill basera sig på fakta. Men vad är ett faktum, egentligen?
Ponera att du framför dig ser ett bord och på det en kaffekopp. Är det ett faktum att det står en kopp på bordet?

I dagligt tal brukar vi mena det och avse den här typen av situationer när vi använder uttryck som fakta. Är vi flera stycken kring det där bordet blir det inget tjafs om var koppen står. Om vissa villkor är uppfyllda, bland annat att vi alla är överens om vilken kopp som avses, för någon kan ju tro att koppen som avses egentligen står i ett skåp någonstans eller att koppen snarast svischar fram i stora spiralrörelser genom världsrymden.

Det beror helt på situationen och vilka hänsyn vi tar och hur vi konstruerar våra perspektiv och prioriteringar. Om det sitter två personer och pratar om problemet med företagare som utnyttjar socialt svaga grupper vid det där bordet och en tredje lägger sig i och säger att de måste utgå ifrån fakta, betyder det då att det är viktigt att kaffekoppens position (som vi ju bestämt oss för att den är ett faktum) tas in i diskussionen?

Förstås inte, om den inte också sätts in i en berättelse som belyser det problem som avhandlas. Koppen behöver bordet för att vara lätt att nå och ställa undan, på samma sätt behöver de där företagarna att staten tillåter utnyttjandet av socialt svaga grupper, exempelvis.

Redan vad vi kallar för fakta är genomsyrat av prioriteringar, värderingar och förförståelse. Vad vi kan uppfatta som fakta är avhängigt makt och erfarenheter, vad vi kan förstå, tänka och känna. För den som inte kan konceptualisera och visualisera tämligen avancerad matematik är faktumet att ljus uppträder både som våg och partikel otillgängligt annat än som analogi, jämförelse och approximation. Likadant är det för den som aldrig varit i Sverige och heller aldrig fått särskilt mycket information om vårt samhälle, för den personen är det svårt eller omöjligt att ta det som ett faktum att det egentligen är säkrare och mindre våldsamt i svenska förorter än i många andra större tätorter i världen.

Det är med fakta och värdering som det är med sant och falskt, det är inte neutrala termer och vad vi kallar för fakta, sanning, osv., är inte neutralt. Vi har inte och kommer aldrig att få någon total och fullständig bild av den värld vi lever i, för den är på ett sätt outtömlig. Det finns alltid något mer att studera eller fler detaljer att avtäcka eller fler hänsyn att ta. Våra liv är dessutom begränsade, vi lever bara en liten flugskit av tid i det stora perspektivet. Därför är alla fakta, alla sanningar, alla lögner och alla värderingar produkten av våra livsbetingelser och maktförhållanden.

Om du blir bestraffad för att du säger att kapitalismen är god och välståndsgivande kommer du att börja tveka på det, om inte annat så av självbevarelsedrift och för att passa in. Vad du lär dig vid ett lärosäte är avhängigt myndighetsutövningen i samband med betygsättning och någon som inte är du har bestämt hur den ska gå till och hur din lydnad ska se ut för att vara acceptabel. Makt är kritiskt i det här sammanhanget. Fakta kan inte diskuteras på ett vettigt sätt utan maktperspektiv och förståelse för att det alltid skett urval, prioriteringar och ideologisk påverkan när något ser ut som ett faktum.

Det är av det här skälet som faktabegreppet kommit att ruttna, det lever helt enkelt inte upp till förväntningarna på pålitlighet och kraft som de flesta har om inte också samhällelig ideologi och maktutövning understödjer vad som anförs som faktum. Att den makten fragmentariseras av ny teknik och nya faser i den ekonomiska utvecklingen leder till att faktabegreppet som sådant kommit att bli mäktigare än vad som påstås vara fakta. Det är därför vissa tjatar om fakta, för att det är förtroendeingivande för dem själva eller andra och stärker tilltron till det budskap som framförs, trots att fakta egentligen är makt, värderingar, data och prioriteringar och annat i en geggig gröt som är minst sagt knepig att reda ut.

Och i den förvirringen är det för många jätteskönt att ha fasta dogmer, tydliga identitetsskapande påstående, med mera. På ett sätt är det slutskedet på positivismens död som vi ser omkring oss, och ekonomiskt och politiskt mäktiga intressen ligger i framkant i att utnyttja situationen.

Omslagsbilden för detta inlägg är Abstract av Kevin Dooley licensierad enligt CC BY 2.0

Välkommen att kommentera! Kommentarer förhandsgranskas och raderas vid lagöverträdelser, i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).