Granskning av Norells och Carlboms studie om Muslimska brödraskapet i Sverige

I bör­jan av mars pub­li­ce­ra­des en beställ­nings­stu­die på Myndigheten för sam­hälls­skydd och Beredskaps (hädan­ef­ter MSB) webb­plats. Där fram­går att den ifrå­ga­va­ran­de stu­di­en är en så kal­lad för­stu­die, ett slags pre­li­mi­närt under­lag för vida­re forsk­ning på ämnet Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige.

Syftet med stu­di­en är som MSB för­kla­rar det att …bely­sa Muslimska bröd­ra­ska­pets infly­tan­de och möj­li­ga kon­se­kven­ser av det­ta infly­tan­de i Sverige för att sedan kun­na föreslå vida­re stu­di­er och forsk­ning inom områ­det[1]

Författarna till stu­di­en är dr Magnus Norell, docent Aje Carlbom och fil.kand Pierre Durani.

Norell dis­pu­te­ra­de vid Stockholms uni­ver­si­tet i slu­tet av 1990-talet och har sedan dess bland annat varit anställd vid Försvarshögskolan, MUST och SÄPO. Aje Carlbom är i dag anställd vid Malmös hög­sko­la och har dis­pu­te­rat i soci­a­lan­tro­po­lo­gi och fors­kar om mång­kul­tur och isla­mism. Pierre Durrani har stu­de­rat reli­gi­ons­psy­ko­lo­gi vid Uppsalas teo­lo­gis­ka insti­tu­tion och skrev sin kan­di­datupp­sats om aya­hu­a­sca som reli­giös copings­tra­te­gi.

Norell och Carlbom har bland annat gjort sig kän­da för att ha för­sva­rat Hanna Gadbans bok Min Jihad. Boken och den efter­föl­jan­de debat­ten som Norell och Carlbom del­tog i kri­ti­se­ra­des på håll. Kritiken grun­da­de sig i att Gadban hade pekat ut oskyl­di­ga per­so­ner i hen­nes bok som seder­me­ra kom att åter­kal­las av pub­li­cis­ten[2] och ska­de­stånd beta­la­des ut. Norell och Carlbom i sin tur kri­ti­se­ra­des för att ha beskri­vit menings­mot­stån­da­re som isla­mis­ter eller med­lö­pa­re av des­sa på fel­ak­ti­ga grun­der.[3] Den omta­la­de boken refe­re­ras ock­så till i den aktu­el­la stu­di­en vi avser granska.

Pierre Durrani beskrivs i sin tur som någon med exklu­siv inblick i det mus­lims­ka bröd­ra­ska­pets orga­ni­sa­tion sedan han skild­ras som en tidi­ga­re med­lem av den.[4]

Studien saknar vetenskapligt värde

Det svå­ra i att granska en stu­die som den­na är att den sak­nar väsent­ligt under­lag att arbe­ta med. Studiens metod­be­skriv­ning är nästin­till obe­fint­lig och är där­för pro­ble­ma­tisk. Forskarna beskri­ver till­vä­ga­gångs­sät­tet på ett ytligt och otill­freds­stäl­lan­de vis. Det som fram­går är att man vänt sig till inter­na­tio­nell forsk­ning som namn­ges i metod­de­len och att des­sa sedan ana­ly­se­ras. Vilka kri­te­ri­er man använt sig av i urva­let av forsk­ning­en fram­går inte.

Likaledes fram­går inte vil­ken ana­lys­me­tod man använt eller hur ana­ly­sen har genom­förts.

Vi har allt­så två eta­ble­ra­de fors­ka­re som valt att kring­gå prax­is för hur forsk­ning bör bedri­vas med hän­syn till god forsk­nings­sed. Nu menar för­vis­so MSB och fors­kar­na att den­na rap­port inte är en forsk­nings­rap­port utan en så kal­lad för­stu­die. Men rap­por­ten fram­ställs inom en veten­skap­lig mil­jö och ska lig­ga till grund för vida­re forsk­ning och behö­ver såle­des möta viss stan­dard och kva­li­té. Ett meto­dav­snitt måste allt­så ändå för­kla­ra med vil­ka verk­tyg som utgång­en har nåtts. Är det så att säga en lit­te­ra­tur­stu­die så har man läst lit­te­ra­tu­ren, har man gjort en inter­vjustu­die så har man inter­vju­at män­ni­skor, är det frå­ga om en expe­ri­ment­stu­die har man en expe­ri­mentupp­bygg­nad och filo­so­fe­rar man i en rap­port, då redo­gör man för pre­mis­ser­na för det filo­so­fis­ka reso­ne­mang­et och så vida­re.

I meto­dav­snit­tet vill vi främst veta hur man har läst, inter­vju­at, expe­ri­men­te­rat och reso­ne­rat. Eller för att vara mer banal: en IKEA-bruks­an­vis­ning har ock­så ett meto­dav­snitt. Läser man den för­står man ock­så vil­ka verk­tyg som behövs för att mon­te­ra en möbel­pjäs. Rapportförfattarna reso­ne­rar över huvud taget inte kring det­ta, utan stap­lar till att bör­ja med endast upp vad rap­por­ten byg­ger på (med andra ord det vi annars bruk­ligt kal­lar för ”bak­grunds­be­skriv­ning” eller ”tidi­ga­re forsk­ning”)

På tal om kva­li­té så finns vis­sa prin­ci­per som fors­kar­sam­häl­let har att beak­ta. Bland annat ska de meto­der som används inom forsk­ning­en för­kla­ras och fors­ka­ren redo­vi­sa hur des­sa har genom­förts. Det möj­lig­gör för andra fors­ka­re att granska forsk­ning­ens resul­tat. De meto­der som används ska fors­ka­ren ock­så han­te­ra på ett anstän­digt sätt och empi­riskt mate­ri­al ska på ett sys­te­ma­tiskt och kri­tiskt vis ana­ly­se­ras med pre­ci­se­rad ana­lys­mo­dell.

Resultat, tolk­ning och ana­lys får ald­rig åter­ges på fel­ak­tig eller mani­pu­le­rad grund för att anpas­sas till den egna tesen. Inte hel­ler ska en fors­ka­re enbart hän­vi­sa till sådan forsk­ning som stöd­jer fors­ka­rens utgångspunkt/​hypotes. Även den forsk­ning som talar emot fors­ka­rens hypo­tes ska redo­vi­sas.[5]

Studien i frå­ga är en prin­ci­piell dis­po­si­tions­kol­laps. Först pre­sen­te­ras en tema­tisk inled­nings­be­skriv­ning var­ef­ter meto­dav­snit­tet intro­du­ce­ras. Därefter inlo­ge­ras den for­mel­la inled­nings­de­len i tex­ten. Det måste ock­så anmär­kas på att for­ma­lia på titel­bla­det är fullt av fel­stav­ning­ar och att index­et gene­re­rats per auto­ma­tik i tex­tre­di­ge­rings­pro­gram­met. Det gör att upp­läg­get ser rörigt ut. Titelcitatet figu­re­rar exem­pel­vis ånyo i inne­hålls­för­teck­ning­en och så vida­re.

Rapporten sak­nar dess­utom en så kal­lad execu­ti­ve sum­ma­ry eller abstract på ett par hund­ra ord som distinkt och begrip­ligt bestäm­mer ämnet, dess omfatt­ning och avgräns­ning­ar, meto­der, teo­re­tis­ka utgångs­punk­ter och pre­li­mi­nä­ra resul­tat.

Vid ett till­fäl­le skri­ver någon av för­fat­tar­na kryp­tiskt, vem den­ne är fram­går inte, att man har till­skan­sat sig oli­ka for­mer av empi­ris­ka och teo­re­tis­ka erfa­ren­he­ter om isla­mism i oli­ka sam­man­hang. Man utveck­lar inte vad det inne­bär eller vad det är för metod. Teoretiska erfa­ren­he­ter kan väl när­mast beskri­vas som att ha en intui­tion om något, upp­re­pa­de gång­er? Detta okla­ra något i metod­de­len är något som alla tre för­fat­ta­re har tilläg­nat sig själ­va.

Men ur vad, var och när? Finns det en inrätt­ning veten­skap­li­ga meto­der om hur man tilläg­nar sig ”teo­re­tisk erfa­ren­het”? Går den att upp­re­pa och tilläm­pa på annat käll­ma­te­ri­al än andra poli­tis­ka rörel­ser än MB? Detta är en vik­tig invänd­ning, man kan näm­li­gen inte hit­ta på en metod till sitt käll­ma­te­ri­al som inte går att veri­fi­e­ra, åter­upp­re­pa eller tilläm­pa på annat mate­ri­al utan att nå sam­ma resul­tat eller fal­si­fi­e­ra dem.

Vad gäl­ler Durranis funk­tion i meto­den fram­går att han har ett per­spek­tiv från insi­dan, som de uttryc­ker det, “ini­från”.  Den är en håg­lös beskriv­ning, och för­kla­rar när­ma­re bestämt inte med aka­de­misk nomen­kla­tur om det är en emisk för­stå­el­se eller vad det är. I vart fall berät­tas ing­et om hur den­na för­stå­el­se för MB blir en meto­disk till­gång i rap­por­ten.

I anslut­ning till att beskriv­ning­en av Durrani avslu­tas, läg­ger man till den något märk­li­ga och mot­sä­gel­se­ful­la delen om deras dela­de slut­sat­ser:

“Vi har dis­ku­te­rat våra respek­ti­ve erfa­ren­he­ter vid fle­ra till­fäl­len de senas­te två åren och kon­sta­te­rat att vi, obe­ro­en­de av varand­ra, har dra­git unge­fär sam­ma slut­sat­ser om rörel­sens europeiska/​svenska verk­sam­het”

Här fram­går inte att man dra­git sam­ma slut­sat­ser obe­ro­en­de av varand­ra. Tvärtom synes att man vid fle­ra till­fäl­len har över­lagt. Hela utgångs­punk­ten mot­sägs just av att man har träf­fats för att dis­ku­te­ra. På nätet eller annan­stans. Det sig­na­le­rar att man har koor­di­ne­rat sina syn­punk­ter. Dessutom är en dis­kus­sion ing­en metod.

På sidan två för­kla­ras dock vid ett till­fäl­le mer ingå­en­de vad man avser att tilläm­pa för metod. Man skri­ver att det är en kun­skaps­ö­ver­sikt. Dock redo­vi­sar man ald­rig på vil­ka grun­der den­na har pro­du­ce­rats. Hade man istäl­let sagt att kun­skaps­ö­ver­sik­ten sam­man­ställ­des genom att använ­da veder­tag­na bib­li­o­gra­fis­ka data­ba­ser och goog­le scho­lar, bib­li­o­teks­stu­di­er och press­klipp i data­ba­sen Media Retriever och öpp­na webb­käl­lor och att den byg­ger på käl­lor som har gene­re­rats genom PD:s emiska innan­för-per­spek­tiv hade det varit frå­ga om en över­sikt. Validitet kan dock inte fal­si­fie­ras, men den har lik­väl ett evi­den­s­vär­de.

Avslutningsvis.

Metoddelen lyc­kas inte att över­ty­ga om att det finns en tro­vär­dig metod vari­ge­nom resul­ta­tet har pro­du­ce­rats. Alla de lösa trå­dar­na i reso­ne­mang­et öpp­nar upp för att rap­por­tens inne­håll har fram­ta­gits med en egen­dom­lig och god­tyck­lig metod. Det är ett avsteg från prax­is och sär­skilt så när pre­mis­sen byg­ger på att det finns en hot­bild mot Sverige som är före­mål för stu­di­en där löms­ka grup­pe­ring­ar i form av reli­giö­sa extre­mis­ter ver­kar i det dol­da i Sveriges sam­häl­le. Kravet på meto­disk kon­si­stens och evi­dens­ba­se­ra­de reso­ne­mang tor­de vara extra högt i det­ta fall, sett till vad det skul­le inne­bä­ra om det stäm­de. Genom att inte leve­re­ra i det­ta avse­en­de är hela utgångs­punk­ten för rap­por­ten miss­vi­san­de och fel­ak­tig, den är till och med icke-exi­stent.

Bristande eller inga källor alls

Vad gäl­ler för­fa­ran­det med käl­lor i rap­por­ten finns åtskil­li­ga bris­ter. Det tycks som att från­va­ron av kri­tis­ka reflek­tio­ner kring des­sa fram­stäl­ler urva­let som ensi­digt och där­för som fär­gat av sitt syf­te. Ingenstans i tex­ten för­hål­ler man sig kri­tisk till under­la­get och man pre­sen­te­rar ald­rig vil­ka kri­te­ri­er man använt sig av när käl­lor­na har valts ut.

Vid en när­ma­re gransk­ning av grund­va­len kan man se att det på klan­der­värt vis refe­re­ras till saker man sak­nar stöd för, som det före­fal­ler beror på att man söker styr­ka anta­gan­den som för­fat­tar­na redan har.

Vid ett till­fäl­le refe­re­rar exem­pel­vis för­fat­tar­na till en arti­kel om mus­limsk repre­sen­ta­ti­vi­tet i medi­a­la sam­man­hang och man menar att radi­o­pro­gram­met medi­er­na i p1 och arti­keln ifrå­ga beskri­ver en över­re­pre­sen­ta­tion av mus­lims­ka bröd­ra­ska­pet i svensk media när så inte är fal­let. Istället listas bara ett antal orga­ni­sa­tio­ner i arti­keln, ing­et annat. Författarna för­ser allt­så käl­lor­na med infor­ma­tion som de inte själv beskri­ver.[6]

Vad gäl­ler anvis­ning­en till pro­gram­met medi­er­na i P1 går det till ett repor­ta­ge som gäs­tas av bland andra dr Mohammad Fazlhashemi som gäst­ta­la­re och han vet vi ju dess­utom är en av de drygt tju­go fors­ka­re som mot­satt sig den­na stu­die. [7] Programmet är i sin hel­het en kri­tik av att för få mus­li­mer täcks in och beskrivs i media med anled­ning av att spe­ci­fi­ka orga­ni­sa­tio­ner anli­tas som repre­sen­tan­ter.

Den kanske mest anmärk­nings­vär­da käll­han­te­ring­en ser vi på sidan 8 i rap­por­ten. Där hän­vi­sar en av skri­ben­ter­na till fors­ka­ren Roel Meijer med syf­te att karak­tä­ri­se­ra rörel­sen som homo­fo­bisk, reak­tio­när och vill införa sha­ria etc. Det är genom honom som man bekräf­tar bil­den av BM som en far­lig orga­ni­sa­tion. Problemet för Norell et al är att de har valt att kör­bärsploc­ka delar av tex­ten för att det ska pas­sa deras syf­te. Meijer skri­ver om det som läm­nats ute:

“a new stra­te­gy of the right side of the poli­ti­cal spectrum is to accu­se Brotherhood-affi­li­li­a­ted orga­ni­sa­tions of being homop­ho­bic, secta­ri­an and reac­tio­na­ry (tur­ning the clock back)”

Detta är något man undan­hål­ler från de svenska läsar­na.

Det här bety­der att Norell med fler repro­du­ce­rar det som Meijer skri­ver är ett till­vä­ga­gångs­sätt som karak­tä­ri­se­ras av ytter­hö­gern. Men inne­bär det att Norell med fler är ytter­hö­ger? Betyder det att Norell med fler undan­hål­ler kri­tisk infor­ma­tion från sina läsa­re? Innebär det att Norell med fler är och gör både och?

Vidare för­hål­ler man sig helt opro­ble­ma­tiskt till under­la­get i det att käl­lor som Gadbans Min Jihad, som mot­ta­git kri­tik som lett till ett omar­be­tan­de av boken, läggs fram utan moti­va­tion. På det ska läg­gas att sam­ma typ av okri­tis­ka käll­hän­vis­ning görs till den anti­mus­lims­ka tan­kes­med­jan Gatestone Institute[8] som huse­rat för­fat­ta­re som Ingrid Carlqvist och den ame­ri­kanska opi­ni­ons­bil­da­ren Robert Spencer, som beskrivs som en ’mus­lim-basher’ av Southern Poverty Law Centre.[9]

Ett stort antal påstå­en­den görs i stu­di­en som helt sak­nar täck­ning. Exempelvis häv­dar man att stu­di­e­för­bun­det Ibn Rushds led­ning till ful­lo styrs av Muslimska bröd­ra­ska­pet.[10] Samma ankla­gel­se rik­tas även mot Sveriges unga mus­li­mer (SUM) som utan vidi­me­ring påstås topp­sty­ras av bröd­ra­ska­pet.[11] Listan kan göras lång.

En bety­del­se­full anmärk­ning behö­ver ock­så göras kring påstå­en­den som görs eller insi­nue­ras om de svenska grup­pe­ring­ars mål­sätt­ning­ar. Vid ett till­fäl­le sägs att bröd­ra­skaps­ak­ti­vis­ter­na, dvs. alla som inbe­grips av MB: s topp­styr­da orga­ni­sa­tion och allt­så SUM med fler, på poli­cygrund och på upp­ma­ning av sh. Qaradawi, en central och lika­le­des kon­tro­ver­si­ell leda­re, avser upp­rät­ta ett kali­fat. Det är en ankla­gel­se som genom­gå­en­de läm­nas ostyrkt. [12]

En annan aspekt som ytter­li­ga­re bör näm­nas i sam­man­hang­et är att det ald­rig fram­går vem som säger vad i rap­por­ten. Vi har allt­så tre för­fat­ta­re av en stu­die men vi får ald­rig veta vil­ka delar som för­fat­tats av de enskil­da skri­ben­ter­na. Istället läm­nas vi med ett slags gemen­samt till­styr­kan­de som beskrivs i metod­de­len där för­fat­tar­na sägs stäl­la sig bakom den.

Det blir ett omvänt veri­fi­e­ran­de. Istället för att utom­stå­en­de ges utrym­me att granska metod och till­vä­ga­gångs­sätt nöjer de sig med det. Som ett slags hän­vi­sa­de till egen auk­to­ri­tet.

Slutligen bör det tilläg­gas att MSB redan vid års­kif­tet 2000 pub­li­ce­ra­de en stu­die i käll­kri­tik av Styrelsen för Psykologiskt Försvar[13]. I den bered­ning­en fram­la­des rikt­lin­jer för käll­kri­tisk metod för prak­tiskt använ­dan­de som vi kan anta att MSB stäl­ler sig bakom var­för det ock­så ter sig orim­ligt att de lät pub­li­ce­ra den­na för­stu­die.

Kvantifiering, variation och attityd

Som avslut ska vi tit­ta på atti­ty­den och kvan­ti­fi­e­ring­en som för­med­las i rap­por­ten men ock­så på vari­a­tio­ner­na bland de oli­ka MB-rörel­ser­na. Vid ett till­fäl­le läm­nas läsa­ren med upp­fatt­ning­en, direkt tagen ur tex­ten, att de oli­ka mus­lims­ka orga­ni­sa­tio­ner som arti­kel­för­fat­tar­na ankla­gar för att väsent­li­gen vara Muslimska bröd­ra­ska­pet, på före­sla­get kon­spi­ra­to­risk grund från för­fat­tar­nas sida, antar bok­stavs­kom­bi­na­to­ris­ka namn[15] för att för­vir­ra det euro­pe­is­ka sam­häl­let.

Det insi­nue­ras ock­så att des­sa orga­ni­sa­tio­ners inslag­na stra­te­gi vad gäl­ler bekämp­ning av för­do­mar eller isla­mo­fo­bi och kon­trol­len över repre­sen­ta­tio­nen av islam i sam­häl­let är nega­tiv nor­ma­li­se­ring sett till hur islam egent­li­gen kroc­kar med väs­ter­länds­ka ide­al.[16] I själ­va ver­ket skön­jes en kri­tik av själ­va begrep­pet isla­mo­fo­bi som sådant med att det skul­le vara ett sätt att tys­ta islam­kri­ti­ker. Att poli­tis­ka orga­ni­sa­tio­ner som SUM fak­tiskt age­rar i en demo­kra­tisk mil­jö och opi­ni­ons­bil­dar inom ramen för det demo­kra­tis­ka sam­häl­let ses sna­ra­re som en slags ”double-spe­ak” på lösa grun­der inför väs­ter­länds­ka makt­ha­va­re[17].

Detta oak­tat det fak­tum att Tunisiens bröd­ra­skap i form av Ennahda som ingår i Europeiska isla­miska fat­warå­det (ECFR) som ock­så benämns i rap­por­ten, över­läm­na­de det poli­tis­ka sty­ret under demo­kra­tis­ka for­mer när det begav sig, obe­ro­en­de av svenska makt­ha­va­re[18]. Det är ock­så på grund av den­na vari­a­tion av bröd­ra­skaps­rö­rel­ser och den själv­bild som exi­ste­rar på håll inom den[19] som sam­man­fö­ran­det av MB med svenska mus­lims­ka orga­ni­sa­tio­ner fram­står som ena­han­da tol­kad.

Visserligen finns MB i Sverige med fak­tis­ka med­lem­mar, det vore kons­tigt att anta något annat. Men hur många dess fak­tis­ka med­lem­mar är och huruvi­da atti­ty­der­na och upp­fatt­ning­ar­na i de leden kan ses som homo­ge­na eller ej, det är något som Norell, Carlbom och Durrani ald­rig kvan­ti­fi­e­rar. Istället spe­ku­le­rar man bara i sådant som att det kan vara så att vis­sa mus­li­mer för­sva­rar MB utan att för den delen vara med­lem­mar och att stö­det såle­des är stör­re än exem­pel­vis de svenska orga­ni­sa­tio­ner­na.

Jag vill tac­ka pro­fes­sor Önnerfors för den tid han har lagt ner på att dis­ku­te­ra de här frå­gor­na med mig. Jag vill ock­så tac­ka honom för saker han upp­märk­sam­mat men som jag har mis­sat tidi­ga­re.

Källförteckning

[1] https://​www​.msb​.se/​s​v​/​O​m​-​M​S​B​/​N​y​h​e​t​e​r​-​o​c​h​-​p​r​e​s​s​/​N​y​h​e​t​e​r​/​N​y​h​e​t​e​r​-​f​r​a​n​-​M​S​B​/​M​S​B​-​o​m​-​f​o​r​s​t​u​d​i​e​n​-​M​u​s​l​i​m​s​k​a​-​b​r​o​d​r​a​s​k​a​p​e​t​-​i​-​S​v​e​r​i​ge/

[2] http://​www​.dn​.se/​d​n​b​o​k​/​m​i​n​-​j​i​h​a​d​-​d​r​a​s​-​t​i​l​l​b​a​k​a​-​b​o​k​e​n​-​a​r​-​e​t​t​-​i​n​t​e​l​l​e​k​t​u​e​l​l​t​-​m​i​s​s​f​a​ll/

[3] http://www.gp.se/nyheter/debatt/inte-sexism-att-lägga-fram-fakta-1.131154

[4] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al. s.2

[5] Gustafsson, Hermerén & Petersson. 2005. Vetenskapsrådets rap­port­se­rie nr 1. Vad är god forsk­nings­sed? Synpunkter, rikt­lin­jer och exem­pel

[6] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al, s.11

[7] http://​reli​gi​ons​ve​ten​skap​li​ga​kom​men​ta​rer​.blogs​pot​.se/​2​0​1​7​/​0​3​/​d​e​b​a​t​t​-​u​n​d​e​r​m​a​l​i​g​-​f​o​r​s​k​n​i​n​g​-​i​-​s​v​e​n​s​k​.​h​tml

[8] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al, s.4

[9] https://​www​.spl​cen​ter​.org/​f​i​g​h​t​i​n​g​-​h​a​t​e​/​e​x​t​r​e​m​i​s​t​-​f​i​l​e​s​/​i​n​d​i​v​i​d​u​a​l​/​r​o​b​e​r​t​-​s​p​e​n​cer

[10] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al, s.11

[11] Ibid, s.12

[12] Ibid, s.15

[13] https://​rib​.msb​.se/​d​o​k​.​a​s​p​x​?​T​a​b​=​2​&​a​m​p​;​d​o​k​i​d​=​2​7​968

[14] https://​rib​.msb​.se/​f​i​l​e​r​/​p​d​f​/​2​7​9​6​8​.​pdf s.26

[15] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al, s14

[16] Muslimska bröd­ra­ska­pet i Sverige, Norell et al, s.21

[17] Ibid, s.8

[18] http://​forei​gn​po​li​cy​.com/​2​0​1​6​/​0​3​/​3​1​/​h​o​w​-​t​u​n​i​s​i​a​s​-​i​s​l​a​m​i​s​t​s​-​e​m​b​r​a​c​e​d​-​d​e​m​o​c​r​a​c​y​-​e​n​n​a​h​da/

[19] https://​www​.nyti​mes​.com/​2​0​1​7​/​0​2​/​2​2​/​o​p​i​n​i​o​n​/​i​-​a​m​-​a​-​m​e​m​b​e​r​-​o​f​-​t​h​e​-​m​u​s​l​i​m​-​b​r​o​t​h​e​r​h​o​o​d​-​n​o​t​-​a​-​t​e​r​r​o​r​i​s​t​.​h​t​m​l​?​_​r=0

6 kommentarer Kommentera du också
  1. Tänk att kun­na få ihop så många ord om en för­stu­die. Vad ska det då inte kun­na skri­vas om en verk­lig vetensap­lig under­sök­ning?

    1. Tråkigt att du inte tycks kun­na få ihop de ling­vis­tis­ka koder­na när de är ned­teck­na­de!

  2. Mycket bra genom­gång. Den hade kun­nat göras läng­re dess­utom. Exempelvis tar du inte upp deras hän­vis­ning till blog­gen “ledar­si­dor­na” och det fak­tum att de fram­stäl­ler ett påstå­en­de som kom­man­de från en rap­port som lagts upp på den blog­gen när det i själ­va ver­ket kom­mer från bloggskri­ben­ten själv.

    Vidare så ifrå­ga­sät­ter rap­por­ten mot slu­tet mus­li­mers mänsk­li­ga och demo­kra­tis­ka rät­tig­he­ter.

    1. Hej och tack fär dina syn­punk­ter. Det beslu­ta­des med avväg­ning att inte ta med det. Det fanns en del som föll undan på grund av tid med mer.

      Dock finns dis­kus­sio­ner om att det ska bli en sepa­rat sak av det fram­ö­ver.

      Den sena­re delen av ditt i inlägg är där­e­mot något jag glöm­de bort helt. Funderar på om vi inte ska ha med det ändå.

Välkommen att kommentera! Kommentarer förhandsgranskas och raderas vid lagöverträdelser, i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).