De 10 viktigaste anledningarna till att MSB:s ”förstudie” hör hemma i papperskorgen

Tidigare i dag och den 9 mars publicerade vi vetenskapliga granskningar av Norells och Carlboms förstudie om Muslimska brödraskapet i Sverige som levererats till MSB.

Dessa granskningar visar med all önskvärd tydlighet att studien inte håller måttet som vetenskap. Trots detta hävdas det att studien ändå på något annat vis än det vetenskapliga skulle vara bra och viktig.

Därför har vi nu sammanställt en lista på topp 10 argument för varför studien saknar värde, även för MSB:s arbete utanför den akademiska världen.

1. Slutsatserna stämmer inte med verkligheten

Studien har hänvisats till som det länge efterlängtade beviset kring Muslimska brödraskapets makt och utnyttjande av skattepengar i Sverige. Men det finns inte ETT ENDA bevis, ingen intervju eller citat eller fältstudium , absolut ingenting, som bevisar detta. ”Forskarna” hävdar att detta inte behövs då det är ”välkända fakta”. ”Fakta” som diskuteras mycket intensivt i den rasistiska bloggosfären och muslimhatande nätforum, och som där uppfattas som okontroversiella fakta om man hänger mycket där. Men inte sådan fakta som kan påvisas någonstans där bevis krävs (som i forskning, i domstol osv). Saker blir inte sanna bara för att de upprepats väldigt många gånger.

I punktform:

  • Studien hänvisar till åsikter, ofta författarnas egna debattartiklar som om det vore fakta.
  • Studien hämtar fakta från böcker som inte finns (!) (t.ex. hänvisar författarna till en bok av Lorenzo Vidino 2012 vid flera tillfällen men han gav inte ut någon då, se mer här).
  • Studien hämtar fakta som inte finns i källorna de hänvisar till (se mer här)
  • Studien hänvisar till citat som verkar påhittade, som personer ska ha sagt i ”arabiska medier”. Vilka medier, när detta skulle ha sagts eller nåt annat som gör att det går att kolla finns inte. Däremot är citatet vanligt förekommande på flashback -och i en debattartikel av Carlbom själv i Dagens samhälle.
  • Studien länkar till boken Min Jihad, en bok som författarna agerat talespersoner för i offentligheten, som mött hård kritik, bl.a. för att ha samma typer av metodproblen som förstudien själv och för att ha oredovisade ”extrahjärnor” som bidragit med delar av texten och som dragits tillbaka av förlaget pga falska utpekanden av oskyldiga.
  • Studien använder hellre muslimfientliga källor än vedertagen forskning, då de stämmer bättre med tesen författarna vill ro hem. Källor som Gatestone Institute, en counterjihadistisk sammanslutning med ungefär samma trovärdighet som Avpixlat eller den tvivelaktiga bloggen ledarsidorna.se (då författarna själva är aktiva skribenter för denna anti-islamiska blogg och aktiva i islamofoba tankesmedjan Cured, se här och här, blir det extra skumt)
  • Och så vidare.

2. Slutsatserna var givna av MSB på förhand och skulle bevisas

Att författarna har en ideologisk agenda råder ingen tvivel om, inte minst de många debattartiklarna de skrivit (och använder som källor) vittnar om detta. Men även i MSBs uppdragsbeskrivning finns slutsatser redan givna. Läs mer här.

3. MSB:s studie påstår att islamofobi inte finns utan enbart är ett påhittat begrepp

Studien nämner konsekvent begreppet ”islamofobi” med citationstecken, som om kulturrasism gentemot muslimer inte alls fanns. Så här skildras det i ”förstudien”:

Handlingsmönstret som utvecklats under senare år är att aktivisterna i rörelsen avfärdar alla former av kritiska synpunkter av islam eller av aktivisternas praktik med termen ”islamofobi”. Termen, med sentida ursprung hos den brittiska tankesmedjan The Runnymede Trust, används av islams ”försvarsadvokater” för att underminera personers moral istället för att diskutera sakfrågor. Just därför är den också effektiv för MB:s aktivister som använder den i arbetet med att försvara sitt islamistiska projekt. Med hjälp av termen kan de sprida den felaktiga uppfattningen att de är vanliga muslimer som är utsatta för ”islamofobi” snarare än att de omfattar en samhällsförändrande ideologi.

4. Mångfald, exemplifierat med personer med ”annan sexuell läggning” och ”funktionsvarierade”, pekas ut som ett problem (!)

Det här stycket är ett tydligt exempel på att detta är en ideologisk och inte en vetenskaplig produkt. Ett debattinlägg, inte en förstudie. Att människor ska ha rätt att organisera sig utifrån ställning som utsatt eller minoritet, och leva sitt liv som alla andra eller som subkultur, få särskilda behov tillfredsställda eller rättigheter garanterade finns det inte plats för i en monokultur. Så här skriver ”förstudiens” författare:

Termen mångfald är mer postmodern då den möjliggör ett inkluderande av fler ”identiteter” i beskrivningen av den kulturella och religiösa pluralism som präglar dagens svenska befolkning. Inte bara etnisk och religiöst annorlunda invandrare ingår i dagens svenska ”föreställda gemenskapen” utan också funktionsvarierade personer och människor med en annan sexuell läggning har sin givna plats i ett ”samhälle präglat av mångfald”. Men oberoende av vilken term man väljer att använda så finns det en etablerad struktur av värderingar hos landets politiska elit som stipulerar hur man som medborgare bör förhålla sig till ”minoriteter”. Viktiga värden som lyfts upp av många är att visa ”acceptans” och ”tolerans” inför medborgare som i någon mening avviker från mainstream. Att minoriteter ska erbjudas kulturella och religiösa ”rättigheter” av samhället för att kunna ”bevara” kanske till och med ”utveckla” sin specifika livsstil är också ett värde många sympatiserar med. Men även om man i grunden anser att det finns problem med de här värderingarna är det av politiska skäl utomordentligt svårt att kritisera dem i offentliga sammanhang.

5. Centrala begrepp definieras inte

Islamism är tex ett samlingsbegrepp för en rad olika politiska inriktningar med olika syn på och mål för samhället, men definieras inte och används dessutom lite olika på olika ställen i studien i syfte att framställa det som att även mycket vaga kopplingar till moderata former av islamism per definition är samma sak som våldbejakande och terrorförespråkande. Denna vaga definition av islamism blandas sedan ihop med islam, och det som de vill definiera som en ”islamistisk” rörelse tycks gång på gång vara samma sak som samtliga muslimska organisationer, som i meningen ”Den här typen av ‘självviktimisering’ verkar dominera i hela den islamiska rörelsen, något som innebär att de ser sig själva som permanenta offer som vägrar att acceptera att de har ett eget ansvar för sin belägenhet” (sic). Detsamma gäller för en lång rad begrepp, som i det att de inte definieras kan användas för att peka ut skenbara samband.

6. Skräckpropaganda

Eliten!
Sharia!
Identitetspolitiska vänstern!
Kalifat!
Polemisk retorik om strukturell rasism!
Jihad!
Vithetskritik!

Saker författarna vet låter läskiga i mångas öron har de använt som en slags skräck-krydda. Att och hur alla dessa ord används visar om inte annat tydligt vilken typ av sammanhang och nätforum författarna rör sig till vardags.

7. Intervjuer hade behövts, men inte en enda intervju har gjorts.

Personer och individer hängs ut helt ohörda. Inte EN ENDA svensk muslim har intervjuats. Det verkar finnas en beröringsskräck. En studie som gör anspråk på att kartlägga behov av vidare forskning måste ha någon form av kontakt med den miljö som ska undersökas. Mer än bara någon som hoppade av för 20 år sedan.

8. Pierre Durrani påstås vara vittne, men avger inget vittnesmål.

En av medförfattarna, som inte synts i debatten kring boken, påstås ha ett ”inifrån” perspektiv då han själv varit medlem i en av de utpekade organisationerna under några år. Detta har i debatten lyfts som fullgod ersättning för att ha fakta från litteratur eller intervjuer. Men vilka av de påståenden som framställs i studien som kommer från hans erfarenheter framgår inte. Så sanningshalten i hans vittnesmål, eller sannolikheten i att han skulle kunna ha kunskap om det studien slår fast går inte att bedöma.

9. En bärande metod påstås vara ”diskussion”.

Diskussion är inte en metod. Intervjuer, litteraturstudier, enkäter, fältstudier är metoder. Interna spekulationer kan vara ett sätt att komma på hypoteser, men sen måste du hitta nåt som bevisar, eller i alla fall tyder på det du fantiserade ihop stämmer. Men det steget tar författarna inte. Studien förblir därför på hypotes-stadiet.

10. Integritetskränkningar

Personer och organisationer döms inte bara, utan hängs även ut offentligt som farliga för samhället. Om det hade funnits belägg för misstankarna så borde det vara en fråga för säkerhetspolisen. MSB ger istället närig åt pöbeltribunalen.

Sammanfattning

Författarna har i två års tid, utan empiriska källor, men tillsammans med varandra, kokat ihop en gemensam bild av situationen som de inte anser sig behöva bevisa.

Sen får de en kvarts miljon av MSB för att krafsa ner detta på papper, utan att ens stavningskolla.

Men eftersom det är ”forskare” och en myndighet (som visserligen skjuter ifrån sig allt ansvar, men ändå) som står bakom, och så många vill att det ska vara sant, så sprids studien ändå som sanning.

Välkommen att kommentera! Kommentarer förhandsgranskas och raderas vid lagöverträdelser, i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).