Rasbiologerna i Nordic alt-right

Under föregående månad prånglade den nordiska altrightrörelsen ut en artikel på en av sina nätbaserade propagandakanaler och slog ett slag för den svenska genetikens särprägel.

De alternativa svärjetvännerna menade i den att det finns goda skäl att dela upp mänskligheten i ett antal raser baserade på så kallade kluster och allelfrekvenser.

Med anledning därav väljer vi att syna den slutsatsen och här är vår replik.

Hur fungerar kluster?

Man kan egentligen mäta kluster på många sätt, men två huvudsakliga metoder som tillämpas kallas hierarkiska kluster och partitioneringskluster. Med den hierarkiska klustermetoden binder man successivt samman kluster av enkelgener för att forma s k superkluster.

Med partitionsmetoden delar man upp data i ett utvalt antal enheter (subsets) som presumtivt ej ingår i hierarkiska kluster (D’haeseler 2005).

Syftet med detta är enkelt förklarat att beräkna avstånd mellan olika markörer (föreställ er avståndet mellan två punkter i en graf). Distansen som man sedan beräknar viktar i sin tur för skillnader. Ju större skillnaden är, ju högre blir distansvärdet.

Eftersom det är skillnader man söker, innebär det att metoderna alltså är partiska, det vill säga att de genetiska klustren ignorerar 99.9% data och koncentrerar sig på resterande 0.1%.

Med sådant underlag kan man inte skilja ut distinkta populationer. Tvärtom.

Det finns ingen data som tyder på att man kan göra tydliga gränsdragningar mellan grupper, eller befolkningar, där genetiska ”avbrott” markerar när en population ”tar vid” eller ”upphör”.

Pääbö och Serre beskriver det på följande vis:

Our results show that when individuals are sampled homogeneously from around the globe, the pattern seen is one of gradients of allele frequencies that extend over the entire world, rather than discrete clusters. Therefore, there is no reason to assume that major genetic discontinuities exist between different continents or ”races.” (Pääbö & Serre, 2004).

Skulle man göra en klusteranalys på data från Sri Lanka och data från Island, skulle man nog hitta kluster. Dock skulle dessa kluster överlappa med den data som sekvenseras mellan länderna, d v s att variationerna hos de människor som bor mellan dessa två geografiska platser s a s klinalt skulle ”smälta samman” med varandra. Det utesluter följden ”diskreta raser”.

Nordic alt-right läser forskningen som fan läser Bibeln

Hugin som författar artikeln åt althögern skriver:

Mänskligheten utgörs av fem olika raser som är identifierbara dels utifrån sina respektive kontinenter, dels utifrån hur frekvensen av alleler (genvarianter) fördelar sig inom respektive grupp. Inom varje ras förekommer en rad subgrupper som visar en större genetisk likhet inom än mellan grupper. Detta innebär inte att en ras eller en subgrupp är helt olik en annan – alla människor bär på i princip samma gener. Vad det däremot innebär är att genom evolutionär utveckling, geografisk isolering och selektiv reproduktion har unika grupper bildats över hela världen genom att frekvensen av alleler fördelar sig olika. Dessa genetiskt små skillnader kan däremot skapa stora skillnader i socialt beteende (kultur) i de olika grupperna (Wade, 2014).

Påståendet tycks ange Wade som källa och Wade förlitar sig i sin tur på Rosenberg et al (2002, 2005) för slutsatsen han drar om dessa fem kontintentala raser.

Vad Hugin inte berättar för sin publik är att Rosenberg själv tar avstånd från att datan han samlade in på något vis gav stöd åt det (vår översättning):

Våra klusterbevis ska inte tas som intäkt för att det finns evidens eller stöd för något koncept om ’biologiska raser’ (Rosenberg et al, 2005).

Var Wades och althögerns ”K=5 (det vill säga fem raser)” plockas ifrån framgår inte.

Informationen kommer dock inte från Rosenberg i vart fall. K fastställs ö h t inte men förefaller mer ad hoc. Bolnick skriver:

No single value of K clearly maximized the probability of the observed data. Probabilities increased sharply from K = 1 to K = 4 but were fairly similar for values of K ranging from 4 to 20. The probability of the observed data was higher for K = 6 than for smaller values of K, but not as high for some replicates of larger values of K. The highest Pr (X|K) was associated with a particular replicate of K = 16, but that value of K was also associated with very low probabilities when the individuals were grouped into 16 clusters in other ways. Consequently it is uncertain which number of genetic clusters best fits this data set, but there is no clear evidence that K = 6 is the best estimate (Bolnick 2008).

Hugin påstår att det inom varje ras förekommer en rad ”subgrupper” som ska visa på större inomgrupplig genetisk likhet än mellan grupper.

Det finns inga raser

Jag vet inte vad han menar med det eller vilka bevis han vill stödja det på, men det låter som att han missvisande skriver om de fynd som Rosenberg et al (2002) och Jun Z. Li, et al (2008) gjorde när de undersökte ~650 000 SNP och ~400 mikrosatelliter och man kunde sluta sig till att majoriteten av de genetiska variationerna (uppemot 95%) skedde på intrakontinental nivå och mellan individer.

På förenklad svenska: vi delar mer genetisk information med människor från andra kontintenter än vi gör med människor inom vår egen s k grupp.

Denna information gör att slutsatsen som Hugin drar rörande den diskreta svensken problematiseras. Vad Hugin senare menar med ”subgrupper” förklarar han för övrigt inte.

Slutligen om Wade och den del som Hugin lägger vikt vid i vårt citat, nämligen att denna rasmässiga distinktion som man fantiserar ihop skulle ha bäring på socialt beteende.

Raff (2014) vederlägger utsökt Wade i en artikel och vi tänkte kort citera ur en del som har relevans för detta.

Wade takes it upon himself to educate scientists about the errors of our interpretations of human genetic diversity. Wade claims that the latest genomic findings actually support dividing humans into discrete races and that the genetic makeup of different races contributes to behavioral and economic disparities. [ … ] There is a lot to criticize in this book, particularly Wade’s imaginative storytelling in chapters 6–10 (“a much more speculative arena,” as he puts it). He explains that English populations have a “willingness to save and delay gratification,” which “seems considerably weaker in tribal societies” (184–185), and these differences must be genetically based, despite his admission that “the genetic underpinnings of human social behavior are for the most part still unknown.

There is a great deal more in this book that deserves critique, such as Wade’s assertion that the genetic differences between human groups determine behavioral diffferences, resurrecting the specter of “national character” and “racial temperaments.” But as I have shown here, it’s all pseudo- scientific rubbish because he can’t justify his first and primary point: that the human racial groups we recognize today are scientifically meaningful, distinct biological divisions of humans.

Så mycket för att bevisa hur allelfrekvenser kraftigt påverkar socialt beteende på rasnivå.

Hugin avslutar sin text med detta:

Sist men inte minst kommer frågan om identitet: är man verkligen svensk bara för att det står ”SWE” i ens pass? Krävs det inte att man delar såväl de fysiska och psykiska egenskaper som definierar det svenska folket, talar svenska samt utövar den svenska kulturen? Det är just denna punkt som skiljer medborgarnationalister (som anser att vem som helst kan bli svensk) från etnonationalister (som anser att varje folk är unikt och bör bevaras). Det förstnämnda innebär att vem som helst kan ersätta dig, det sistnämnda innebär att du är oersättlig.

Den mänskliga diversifiering vi ser på jorden idag är ett kort kapitel i den evolutionära historien.

Att människan isolerades geografiskt på sina håll och på den vägen utvecklade särpräglade ekotypiska drag för att mästra sin omgivning och miljö säger ingenting om huruvida dessa karaktäristika har politiska egenvärden.

Det har de faktiskt inte.

Hugin och hans politiska rörelse inbillar sig att de behöver verktyg att bygga artificiellt liv med, men ser inte att den biologiska reintegration vi står inför i denna globaliserade värld egentligen bara är en naturlig följd av att vi möter varandra.

Jag ser ö h t inte varför en biologisk ”återgång” till vårt ’ursprunliga genetiska tillstånd’ eller vad än för biologisk utveckling vi har att vänta i framtiden måste motarbetas på ideologisk väg.

Låt naturen ha sin gång. Låt oss utvecklas. Så som naturen alltid har gjort. Och ja, svenskhet är ett påhitt. Det ÄR verkligen bara det där ”SWE” du har i ditt pass.

Källor

D’haeseler. P. (2005). How does gene expression clustering work?

Pääbö, S. & Serre, D. (2004). Evidence for Gradients of Human Genetic Diversity Within and Among Continents.

Rosenberg, N. et al (2002). Genetic Structure of Human Populations.

Rosenberg, N. et al. (2005). Clines, clusters, and the efffect of study design on the inference of human population structure .

Bolnick, A. (2008). Individual ancestry inference and the reification of race as a biological phenomenon. In Re- visiting Race in a Genomic Age

Li. Z.J. et al. (2008). Worldwide Human Relationships Inferred from Genome-Wide Patterns of Variation.

Raff. J. (2014). Nicholas Wade and Race: Building a Scientific Façade.

 

 

En kommentar Kommentera du också

Välkommen att kommentera! Kommentarer förhandsgranskas och raderas vid lagöverträdelser, i enlighet med lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).